måndag 30 juni 2008

Stillastående autobussar å Hufvudstaden


En av de autobussar som sedan ett dygn stå
fullkomligt stilla å Den Kungliga Hufvudstaden,
något som till fullo bestrida autobussens
mobila natur.



SEDAN ETT DYGN ha autobussarna å Den Kungliga Hufvudstaden stått blick stilla. Detta då autobuss-chaufförernas missnöje rörande otillbörliga arbetsförhållanden renderat dem oförmögna att såväl vrida om det s.k. tändningslåset som att pressa foten å förgasningspedalen.

Habegär
Den förestående anledningen till autobuss-chaufförernas önskan att belönas starkare fär sina
vedermödor – de önskar få en riksdal och sextio öre mer varje månad i löningsamt att deras lagstadgade arbetstid må förkortas från fjorton till dussinet timmar var dygn, att det bör finnas tillfälle till åtminståne en timmas vila mellan tvenne arbetspass, samt att säkerheten å deras s.k. "arbetsplats", d.v.s autobussarna, förbättras.
"Jag upphör icke att förundras och förbannas av autobusschaufförernas arrogans", yppar Hr. Autobussdirektör Leonard Sergel. "De skola vara ytterst tacksamma att över huvud taget hava möjligheten att stå den ambulatoriskt nödiga allmänheten bi. Och vad den påstådda osäkerheten å autobusschaufförernas arbetsmiljö kan jag avföra den å det bestämdaste. Faktum vara förestående att yrket vara ytterst tillfredsställande å säkerhetssynpunkt, då antalet autobussolyckligheter med dödlig utgång å Hufvudstadens trakter ytterst sällan överskrida dussinet var vecka."

Smittoriskabelt?
Å många håll å fackförbundrörelsen gör röster gällande att om inte ett avtal infinner sig emellan å ena sidan de missnöjda autobuss-chaufförerna och å andra sidan de drabbade arbetsgivarne finnes en påtaglig risk att stridigheterna sprida sig å andra regioner å Swea Rike, såsom Västerbotten, Skåneland och en liten bit av norra Dalsland.
Expertis på en dylik spridning anser emellertid att så alls icke torde vara förestående:
"Befängt!", åpekar Hr. Fysionomie Doktor Paulus Hinckel å Vetenskapliga Insittution å Det Kungliga Universitetets å den Kungliga Hufvudstaden och utvecklar: "Risken attden s.k. striken förflyttar å sig torde vara obefintligt, enär bussarna enligt den s.k. strikens grundvalar ju vara betingade att stå stilla."

- Diedrich Swedenrasp


"MANNEN Å GATAN"
– Hur påverkas I av den ågående strejken å de missunsamma autobuss-chaufförerna?


Hr. Saruman von Ecken, 43,

Skarprättare, Smögen:
– Jag påverkas alls icke av bussförarnas missnöje, enär jag alltid transporteras av min privatchaufför.





Frk. Primula Vering, 19,

Barhoppa, Tanumshede:
– I synnerhet påverkas jag i ett stort mått ilska. Autobuss-chaufförernas ovilja att utföra sin plikt motgår Guds vilja.




Hr. Collmar "Blixten" Oscarsson, 22,
Atlet, Skärmarbrink:
– Jag är trippel mästare å velociped-räsertävlande, och hava således inga problem att med mina medaljerade färdigheter ta mig fram å stadens gator och torg med betydligt mer påfallande framgång än autobussar klara av ens när de vara å rörelse.


Fru. Estinabeth Constantinopel, 36,
Flygmaskinskonstruktörska, Leråkra:
– Hur vågar I ställa en dylik fråga å en ärevördig dam? Må din moders fötter ruttna där hon står, ditt vämjeliga härke!




Dr. Herbert Emanuel Calvin, 62,
Pederast, Sickla:
– Jag var en gång i tiden bekant med en man vars önskan var att bli en dylik autobuss-chaufför. Detta var under kriget, och innan mannen, jag har bestämt för mig att han hette Fritz, eller måhända Horst, fick möjlighet att låta målen å hans drömmar infinna sig å hans verklighetsbetingade leverne föll hans leverna till föga å en skaftgranat kastad av en skumögd Beyrare med en fallenhet för bredsaxlade damer med basröst som fick hans huvud att s.a.s vaporiseras från hans axlar (det vill säga skaftgranaten, icke den skumögde Beyraren, de bredaxlade damerna eller deras nämnda basröster). Det hela är med andra ord en påtagligt komplikerad frågeställning.



Inga kommentarer: